Idag ringde de och ville äntligen prata lite om kontaktperson! Det var på tiden. Trodde nästan inte att det skulle bli nåt. Jag menar.. hur svårt måste det inte vara att hitta folk som passar?
Men jo, hon hade en som kanske var av intresse för mig. En något yngre tjej, men som bor i samma stad, vilket underlättar. Hon skulle ringa och höra med henne om hon var intresserad och lovade att höra av sig igen. Det gick inte lång stund innan hon ringde och berättade att tjejen var intresserad! Så på onsdag ska vi träffas, "chef" samt jag och tjejen. (sambon lär också följa med. Han jobbar eftermiddag så han skjutsar mig in iaf.) Spännande men nervöst!
Tänk om hon tycker jag är jääättekonstig. Eller inte alls passar ihop med mig?
Nu har hon ju flera andra uppdrag, så jag är ju inte den första. Men jag kanske är den första aspien? Vem vet?
När vi pratade om det här först så var jag väl inne på att jag ville ha en tjej i min ålder eller äldre. Men ärligt talat så spelar det ingen roll. Huvudsaken är att personkemin stämmer.
Hoppas hon gillar katter! =D
Tanken verkar vara att hon ska vara till mitt förfogande (öh, så knäppt det låter!) 2-3 gånger per vecka. Hur länge åt gången vet jag inte. Jag funderar på att typ ut och gå längre sträckor några gånger i veckan, det kanske hon kan hjälpa mig med. Att få ut mig, så att jag rör mig. Det vore toppen!
Får jag aktivitetsersättning så vill jag försöka med gym igen. Där kanske hon också kan hjälpa att pusha. Följa med osv. Det vore toppen! För själv kommer jag liksom inte iväg.. =/
Var in till Ikea igen idag. Iom att vi köpt ny säng så kändes kuddarna helt fel. De var sköna förut.. men nu kändes de alldeles för höga! Vi fick båda ont i nacken.. Så vi kände att nej, vi köper bra kuddar nu. 2 fjäderkuddar blev det. 300kr styck, men väl värt det, hoppas jag. Provlåg en när vi testade sängarna och OJ så skönt det var. Kände direkt att den här kudden ville jag bara ha! Sambon kände likadant. En kudde (precis som säng) använder man så otroligt mycket i sitt liv, så det känns värt att investera där.
Hejsan en bra kudde är värt guld, kan inte va utan min.
SvaraRaderaHoppas du lyckas med din kontaktperson, själv har jag inte haft sån jätte lyck. Kemin har vart bra men det jag behövde hjäp med som att komma ut och göra grejer och att dom konrtaktar mig har varit dålig typ tvärtom att jag fåt tjata på dom och det är ett stress moment för mig. Som sagt jag har inte get upp hoppet och du ska inte bli avskräckt jag möenar det kan jku faktiaskt funka riktigt bra. Ville mest dela med mig mina erfarenheter. /Aspie Emma
Hej, jag har beviljats kontaktperson för ett tag sedan och vi trivs med varandra. Vi går ut och fikar, går på biblioteket, går på loppis. Vi har varit på ett stall där jag fick lära mig att mocka. Älskar hästar! Kram!
SvaraRaderaJag får bara träffa min kontaktperson en gång i veckan! Det varierar väl mellan kommunerna, tyvärr. Jag hade gärna träffat henne oftare men regler är regler. Hon är också ett år yngre än mig.
SvaraRaderaJag antar att det beror lite på hur "ledig" kontaktpersonen är också kanske? Eller så är det verkligen så att det skiljer från kommun till kommun.
SvaraRaderaKul att höra båda era erfarenheter! :D