Idag var jag på besök inne i stan med "handläggare" samt tjejen som numer är min kontaktperson. Det var lite pirrigt och nervöst, men hon var otroligt lugn och sansad och lättpratad.
Enda negativa är att hon är kattallergiker. Lite dumt, men å andra sidan är det ut jag behöver komma, så det spelar ingen större roll. ;) Lite fånigt bara!
Så tanken är att vi ska ut och gå till en början, sen kanske gå på gym tillsammans, eller åka till Uppsala etc. I början nu så har jag 1 gång i veckan, men jag får ansöka om mer tid om jag känner att det behövs. Får se hur det känns!
Vi ska träffas för första gången nästa tisdag.
Känns alltid så läskigt att träffa nya personer såhär. Jag blir lite extra tystlåten av mig och har ännu mer svårt att hålla ögonkontakt etc. Men så FÅR jag ju vara sån här, det är ju därför jag får en kontaktperson, för att jag inte riktigt fungerar som andra. ;)
Plötsligt händer det liksom massvis i mitt liv! Känns både bra och jobbigt och läskigt.
Boendestöd 2 gånger i veckan, Aspergergrupp 1 gång i veckan och så kontaktperson 1 gång i veckan. Allt på olika dagar. Så det blir nåt varje dag nästan. Vilket iofs känns skönt. Jag vill också göra vettiga saker om dagarna och inte bara sitta hemma och vara lat.
Nu måste jag bara få upp motivationen och måla igen. =/ Förstår inte vart den tog vägen? Inte som att jag inte har nåt att göra liksom. Har ju ett par på lager som ska målas. Och sen måste jag få lite kraft att fixa min systers hemsida.
Jag har en trevlig kontaktperson som jag lärt känna. I början var jag också tyst och nervös men hon är väldigt förstående, hon jobbar med personer som har autism! Så det var ju lyckat att jag fick henne! För mig är det bara en gång i veckan, ingen har sagt något mer. Min kurator vill att jag ska börja på daglig verksamhet men det vill inte jag! Jag trivs bra hemma, har ju min kontaktperson och antagligen boendestöd också. Skulle du kunna tänka dig att börja på daglig verksamhet? Med en massa folk omkring dig varje dag? Jag klarar inte av stressen. Kram!
SvaraRadera