måndag 29 april 2013

Sinnesintryck

Idag var jag på besök på AF igen, för att fortsätta utredning huruvida jag ska orka med att ha jobb. I vilken utsträckning det rör sig om.
Jag är så himla kluven.. Jag älskar att fota. Det är mitt liv. Jag vill inte göra nåt annat. Inte heller vill jag lägga ner det. Men kommer jag orka?
100% kommer jag aldrig orka, så enkelt är det. Orkar jag 25% så småningom så vore det toppen.

Kanske känns det extra tungt idag, då jag är trött från helgen. Då är min ork så mycket lägre och allt är tufft och motigt.

Som det låter nu så blir det sjukskrivning för min del efter att arbetslivsintroduktionen är klar. Det minsta man kan ha är ju 25%. Dvs, jobba 25%. Nu klargjorde de ju för mig att jag inte måste jobba alla de procenten, men jag får ju bara pengar från FK på 75%. Beroende på hur mycket det är, så kanske det kan vara värt att gå på 75%, så jag iaf har en liten chans att få jobba lite, när jag kan och orkar.
För som det varit nu så orkar jag knappt 5 timmar i veckan, och det är ju inte direkt mycket om man säger så.

Iaf så stod vi efter mötet på ICA för lunchinhandling. Iom att jag var så himla trött, dels efter helgen och mötet, och så sov jag inte de 10 timmar jag behöver (suck!).. så slog alla intryck verkligen emot mig.
Stod i kön och funderade över detta. Vet att jag såg en video en gång från en tjej med AS, som överdrev alla ljud som hon hörde från gatan osv. Japp, precis så. ALLA ljud låter lika högt, tar lika mycket fokus.
Jag hörde kundvagnar som slamrade, de här korgarna som klinkade när de släpptes ner på golv eller travades på hög. Barn som grinade en bit bort. Prat kunder emellan, dörrar som öppnas till kyldisken. Bandet till kassan som surrar monotont. Och så ska jag höra vad sambon säger också?!
"Normala" människor kan sålla ut dessa ljud, trycka bort dem och fokusera på det de vill höra. Det kan inte jag. Allt tränger sig på och fyller mitt huvud.

Så nu sitter jag här framför datorn. Funderar om jag ska gå och lägga mig en stund, eller titta på Netflix och nån serie. Så lite stimuli som möjligt. Så lite olika intryck som möjligt. Film funkar. Sålänge det är lugnt omkring mig. Vilket det är. Sambon jobbar och katterna, ja, de brukar vila med mig när jag är trött.

Bjuder på en liten vårbild som jag tog i förrgår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar