Lat och socialistsvin

Japp, det har jag fått höra häromdagen att vi med diagnoser är. Hittills har jag faktiskt enbart erfarit positiva reaktioner, fast från folk i min närhet. Det här var på ett forum där det diskuterades Asperger och hjälpmedel.


Endel människor verkar vara rädda och avundsjuka för att vi kan få hjälp i vår vardag. Saker som andra "normala" måste få betala för att få.
I det här fallet rörde ämnet diskmaskin. Än så länge är det ingen som lyckats fått en så vitt jag vet, men vi var alla rörande överens om att det skulle hjälpa oss i vår vardag.
"Det hjälper mig också!", tänker kanske du? Och ja, det gör det ju. Men på ett annat sätt. För dig sparar det tid och ork. För mig sparar det energi och stress på ett helt annat sätt.
För att ta itu med handdisk krävs det flera timmar av min dag. Inte det att själva disken tar flera timmar att genomföra, men jag måste förbereda mig inför disk, själva disken är också ett moment, samt att efteråt är jag trött och orkar inte så mycket mer den dagen. Det krävs alltså fler delmoment för mig, än för andra människor. Andra sätter på autopiloten, funderar på annat medan de diskar. Jag måste fokusera på det jag gör, för att inte tappa bort  vad jag redan gjort, eller inte gjort. (Ibland försvinner tankarna och efteråt kan jag märka att jag diskat väldigt dåligt..)
Jag vet andra med AS som hela tiden måste tänka på exakt vad de gör. För att inte missa något av delmomenten i diskningen. "Diska på alla sidorna osv".
Varför är då diskmaskin så mycket enklare? Jag tror att det hjälper för att det är färre moment som upptar vårt arbetsminne, vilket gör att vi kan orka mer den dagen. Kanske rent av ta itu med tvätt också!

Någon tyckte att "men jag är också trött när jag kommer hem från jobbet. Jag orkar inte heller alltid diska!" Nej, och det är så livet är. Men se skillnaden här. Jag kommer inte hem från något jobb. Jag klarar inte att ha ett jobb idag. Det är för mycket helt enkelt. Skulle jag ha ett jobb, om så bara 2 timmar om dagen (har försökt med det), så skulle jag vara så slut när jag kom hem att jag skulle försumma vårt hem. Disk skulle inte vara att tala om! Jag har mindre energi än andra. Krävs det att jag måste vara social så tar det enormt mycket energi, energi som jag skulle behövt till andra saker.
Så i dagsläget så fungerar inte jobb, alls. Först ska jag få lite rutin i min vardag. :)

Iom att jag har ett väldigt dåligt arbetsminne så kan jag inte ha allt för många saker i mitt huvud. Därav blir disk t.ex ett stressande moment. Blir jag dessutom avbruten så fungerar ingenting efteråt. För då måste jag föra över min koncentration på något annat, och antingen så ligger disken kvar i minnet och jag kan inte fokusera på den nya uppgiften, eller så försvinner disken ur minnet och jag får mycket svårt att starta upp igen. Då måste jag börja om från början, vilket kräver mer av mig igen. Detta är något jag jobbar på för att klara av bättre.

Att ha en diagnos innebär att vi har rätt enligt LSS att få hjälpmedel som kan hjälpa oss i vår vardag. Likadant som en handikappad kan få en rullstol, så kan vi få saker som underlättar vårt liv. Det kan vara handi's, påminnelseklockor, etc etc. Men varför inte också "normala" saker som diskmaskin, tvättmaskin etc?

Det finns få saker som får mig riktigt upprörd och ledsen när det gäller asperger. En av de sakerna är att bli kallad lat.. Det har jag fått höra hela mitt liv från arbetsgivare, kollegor etc. Det är frustrerande när man gör allt för att hänga med. (Innan jag fick min diagnos.) När man inte orkar en hel vecka för att det blir för mycket, och allt man gör när man kommer hem är att grina och sova..
Den andra är att få höra att man kostar en massa pengar, oftast i onödan. Jag skulle inte vilja något hellre, än att få vara normal, ha ett normalt liv. Ett heltidsjobb, massvis med sociala kontakter osv. Det här är inget liv jag valt. Men jag försöker göra det bästa av det. :)

Känner att min fokusering på att skriva idag inte är den bästa. Så jag hoppas ni har förstått vad jag försöker få fram här? :) Varför jag är ofokuserad? Jo, ska snart iväg och träna. Eller ja, om en timme. Men som sagt. Allt jag gör kräver många delmoment som är jobbiga och kräver en massa arbetsminne och energi av mig.

Tveka aldrig att fråga om du undrar över något i min text här, eller annars, eller om Asperger i allmänhet.