Försäkringskassan

Nästa år fyller jag 30. Det innebär vissa saker. Jag gillar inte riktigt systemet vi har idag. Jag är glad att det finns hjälp att få, dock gillar jag inte hur det läggs upp.
Just nu har jag aktivitetsersättning, det upphör dock när jag fyller 30. Dessvärre innebär det också att jag blir utförsäkrad. Under en period av 3 månader tydligen. Då får jag aktivitetsstöd istället vilket är hälften av vad jag har nu.. Mindre skoj.
Vad som gör mig rädd är att jag kommer bli inskriven hos arbetsförmedlingen för att få hjälp. Med vad? Jobb, är väl det vanligaste. Nu funkar det ju inte riktigt i det här fallet. Jag har mitt företag, som jag vill ha gående så att jag slipper FK helt. Men det tar tid att få kunder och betalande sådanna, så just nu är jag helt enkelt beroende av min aktivitetsersättning.
Vi hade ett möte idag, jag och FK. Jag gillar min handläggare där faktiskt. Hon är bra och lyssnar. Jag hade även sambon med mig, som kunde inflika lite mer och förtydliga de problem jag har.
För problemet är att jag inte riktigt kommer kunna ta vilken praktikplats som helst, eller vill, för den delen. Jag har testat så många gånger med vanliga arbetsplatser, men det funkar liksom inte. Ångesten att gå till en plats, där någon säger åt mig vad jag ska göra, vilket leder till att jag missförstår, blir rädd, orolig och får ångest. Vilket slutar med att jag inte vill gå och ligger hemma och grinar..
Det här vill jag inte vara med om igen. Jag vill inte behöva gå igenom en till sådan period.. Nu när jag äntligen mår bra och får saker och ting att fungera!
Vi ska ha ett till möte med arbetsförmedlingen också, och se vad vi kan göra. Om det finns nåt sätt att baka in mitt företag. För en praktikplats ska ju i regel leda till ett jobb. Ett jobb jag inte vill ha, för jag vill arbeta med mitt företag.
Under samtalet fick jag bara ångest och blev rädd inför nästa år. Men det låter som det borde gå att ordna. Och min sambo ska med nästa möte också, så jag har hjälp därifrån.

Imorgon hämtar vi husnycklarna!!