Fick frågan hur min AS funkar idag, jämfört med förut? Om något blivit lättare?
Både ja och nej. Lättare i den mening att jag förstår mig själv bättre. Jag tillåter mig själv att ta paus när det behövs. Att inte köra stenhårt med social kontakt varje dag flera dagar i sträck. Det fixar jag inte. Ibland måste man förstås, men då är det viktigt att jag har ett par dagar ledigt efteråt så jag har tid för att stressa ner igen och sova ut. Och jag har lättare att förklara detta för andra, så de förstår att jag måste ha det på det här viset för att fungera bäst.
Men, som alltid så åker man på bakslag. Dagar då saker inte funkar lika bra. Då man inte alls har lust eller ork att planera och förstå sig själv.
Jag har boendestöd och kontaktperson som jag har kontiuerlig kontakt med. Några gånger i veckan träffas vi, går på promenader, pratar, fikar eller andra saker. Detta är min trygghet i livet. De har hjälpt mig nåt otroligt att komma dit jag är idag.
Med dem har jag fått 2 underbara vänner, som alltid finns och stöttar och har bra råd och tips på vardagliga bekymmer. De ser till att jag får sociala kontakter, vilket har gjort att jag orkat träffa andra människor också.
Min kontaktperson konstaterar med jämna mellanrum vilken skillnad det är på mig nu mot när de började hos mig för drygt ett år sedan.
Idag har jag kontakt med många fler människor. Jag åker iväg på event och träffar vänner, både nya som gamla. Och framför allt. Jag är glad och öppen! Då var jag nog mer tystlåten och något nedstämd. Livet kändes inte lika självklar och framtiden inte lika ljus. Det gör den idag. =)
Idag fixade vi handpenningen till huset förövrigt! 7 veckor kvar!!
Grattis till husköpet! Jag har också boendestöd och kontaktperson. Jag har inte kommit lika långt som dig, kan bero på ett sexuellt ofredande som jag råkade ut för i april. Fortfarande rädd för att gå ut ensam :-( Men i städning gör jag stora framsteg. Tog även ett framsteg igår då jag vågade gå en bit med boendestöd bakom mig.
SvaraRadera