Idag var vi och hämtade mitt pris för fototävlingen. Var inte dåligt alls! Fick valfri kattmat. Så vi gick hem med en 10kg's säck kattungemat. =D Värt typ 700kr, så inte fel alls!
Det var bilden på Toots som hade vunnit. Såg så fint ut på väggen med alla tävlande och så mitt vid sidan. Vinnare 2011 fototävling. *stolt*
Berömde liten Toots när vi kom hem. Han som vann lite också ju. Genom att vara ursöt! <3
Fick inte tillbaka bilderna än förstås. De ska sitta uppe lite först. Typiskt att jag gjorde en sån aspiegrej dock..
Personen sa att hon skulle ringa. Jag blev jätteförvirrad, för det lät som att de skulle ringa nu för att bekräfta att det var jag, eller nåt. Vete sjutton hur jag tänkte. Så jag fattade inte alls och började skoja, att ringa kan de ju, men jag står ju här..
Inte undra på att hon bara log lite snett. Suck. Jaja, sånt som händer. Får väl bjuda på då.
Gör så många sånna saker. Häromdagen så messade min kontaktperson och frågade om vi skulle fota på kyrkogården i det "fina vädret". Fattade nada och var väldigt förvirrad när jag tittade ut. Vaddå fint väder!? De var ju värsta ovädret!
Långt omsider så trillar poletten ner.. hon var ironisk. Haha! Hon fick sig ett gott skratt iaf. ;) Alltid nåt.
Gjorde en liknande grej med henne någon vecka innan också. Vi satt i bilen och hon utbrister "Vilken fin bil.." Jag tittar mig omkring och ser då ingen direkt snygg bil. Nej. Såklart inte! Hon var återigen ironisk och menade motsatsen!
Ibland fattar jag sånt, och ibland inte alls. Hm, kanske mer oftast inte. ;) Inget jag blir sur för dock. Det leder kanske till lite skumma situationer ibland med okända, som idag, eller irritation med sambon när jag inte kopplar rätt. Men oftast leder det mer till skratt för att jag tolkar så sjukt fel ibland.
Har en söt liten Toots innanför min tröja, med en liten nos som sticker upp i halslinningen på mig. Fortfarande lite täppt, så han snarkar lite sött. Men de mår bättre. Är pigga och busiga och odrägliga som de ska.
Kul att du vann! Kattungar är då som barn! Vår son bråkade som bara den i morse då vi skulle till dagis och jag är dålig på att klara sådant! Jag blev arg och skrek. När han surade, surade jag med. Jag tog till alla knep jag kunde. Jag tolkar också fel. Tur att min kontaktperson inte är ironisk. Hon jobbar med autister så hon vet hur man ska vara. Kul att kattungarna mår bättre! Kram!
SvaraRadera